Vill du synas här? Kontakta info@blogbiz.se

Jag saknar er…

 

Igår var jag på minneslunden och tände ett ljus för mina nära och kära som inte finns hos mig längre.

Den första personen jag tackade, när jag stod där i mörkret med flera andra intill den runda ljus cirkeln, var min pappa. Han som inte funnits i mitt, liv men som gav mig livet. Jag har skrivit om honom förut att han med sin frånvaro lärde mig något viktigt.

Den andra personen jag tackade var min farmor. Hon fanns där alltid för mig och tog med glädje emot mig varje sommar. Hon gav mig all den kärlek jag så väl behövde. Så fort skolorna slutade åkte jag till henne i Finland.
Lördags bastun är fortfarande ett kärt minne. Jag saknar henne. Hon var mitt allt. All den kärlek hon gav mig under de två sommar månaderna jag var hos henne på sommarlovet levde jag på sen hela vintern.

Den tredje personen jag tackade var min mormor. Hon var den som tog emot mig med öppna armar när jag som 14 åring rymde hemifrån. Jag tog det käraste jag hade, mina kläder, mitt ritblock och tuschpennor. Och mitt lånekort på biblioteket.

Hon överlämnade mig sitt älskade sy-rum. Så jag fick ett eget utrymme. Det är jag så tacksam för. Hon lärde mig att ta hand om mig själv. Även om jag länge tvivlade på min egen förmåga. Så idag förstår jag att det var en lärdom jag burit med mig med glädje.

Dessa ljus, som symboliserar de vackra själar som levt och älskat en gång för länge sen. Lever ännu i mitt hjärta. Värmer mig och får mig att uppskatta livet.

Tack för allt ni gav mig.

Tack pappa för läxan, att följa mina drömmar och att livet är så kort.

Tack farmor för all den kärlek du gav mig. All omtanke och alla fina minnen.

Tack mormor du var mitt allt i svåra stunder. Du fanns där och tog emot mig med öppna armar och gav mig ett hem där jag kände mig hemma.

Jag saknar er

Hannele

 

1 comment / Add your comment below

Lämna ett svar

Till startsidan