Date-Time…

Jag hade tänkt o lägga ut detta i dag på dagen.

Förberedde det innan jag gick till jobbet. Men det var krångligare än jag trodde på mobilen. då jag alltid fixar med bloggen på datorn. Så gör det nu när jag kommit hem.

Igår bjöd gubben min oss ut på Date. Det var ett tag sen sist. Så det var härligt att få vara ensamma.

Vi mötes på lilla Wien på söder efter hans jobb. Det blev ett glas öl och ett glas vitt vin till mig. Vi satt och pratade och hade det riktigt mysigt. Det händer så sällan att vi sätter oss ner och pratar hemma.

Jag pysslar oftast i mitt rum eller sitter vid datorn. Och han lyssnar på musik i sin hörna och gör korsord. Så att mötas och prata blir alltmer sällan. Synt faktiskt.

Kanske är det så när man varit gifta i 20 år att det inte finns så mycket att prata om. Man har redan sagt det mesta. Man känner varandra utan och innan. Speciellt partnern känner än mer än man själv… nästan.
Vi pratade lite om hur det skulle bli om någon av oss fick alzheimer.

Hur skulle vi göra då?

Vi kom fram till att, självklart skulle vi ta hand om varandra eller åtminstone hälsa på om det nu vart så att det vart för tungt att ta hand om den sjuke i hemmet. Att vi alltid skulle finnas där för varandra. Så fin tanke.

Alzheimers finns i min släkt hos kvinnorna. Både min mormor, farmor och min faster fick det. Min farmor som var mitt allt och som jag var hos hela somrarna som liten, mindes inte mig sista gången vi sågs. Det kändes tungt.

Sista gången jag var hos henne var jag 18 år och på väg att gifta mig med min första man.
När jag var runt 30 år så var farmor Martta i Sverige och hälsade på, då kände hon inte igen mig, visste inte vem jag var. Hon som var den som hade givit mig all den kärlek och glädje som jag kunde leva på hela vintern. Varje sommar åkte jag till Finland för att fylla på med ny kärlek i hennes famn.

Vi tog ett glas vin och öl till gubben och jag pratade om ditt och datt. På väg hem från söder gick vi hand i hand till Nordins. En pappershandel där jag köpte kollegieblock och papper till att rita på.
Har ett mål till i år att teckna för hand. Ett bra komplement till mina digitala bilder. Innan datorns tid ritade jag jämt med tuschpennor. Hade tänkt att åtminstone rita en teckning i månaden. Ska bli spännande och se vad det blir. Jag är så inkört på mina digitala bilder som jag skapat varje dag nu i tre års tid, att det känns lite avigt att rita på ett papper.

Lämna ett svar

Till startsidan